Inspiration till att utveckla och förbättra kvaliteten på kommunala årsredovisningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Institutionen för ekonomi; Högskolan i Gävle/Institutionen för ekonomi

Sammanfattning: Sammandrag Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen. Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition. För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen. Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete. Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk. Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande. Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)