Covid-19 - kortikosteroidbehandling vid svår sjukdom : En jämförande analys

Sammanfattning: Sammanfattning Sedan sjukdomen Covid-19s uppdykande i början av 2020 har forskning pågått för att karaktärisera sjukdomen ur alla tänkbara vinklar för att på kortast möjliga tid bereda väg för ett fungerande botemedel. Effektiva läkemedel som kan minska risken för allvarligt sjuka patienter att avlida i sjukdomen behövs; många preparat har föreslagits och testats och i Sverige har hittills två läkemedel godkänts för Covid-19. Ett av dessa är kortikosteroiden dexametason som godkänts för Covid-19-patienter i behov av syrgas eller respirator. Syftet med detta arbete var att undersöka hur effektiv kortikosteroidbehandling av svårt sjuka Covid-19-patienter var i jämförelse med standardbehandling utan kortikosteroider. En litteratursökning gjordes i PubMed och i covid-nma efter randomiserade kliniska studier av kortikosteroider jämfört med standardbehandling till patienter med Covid-19. Ur resultatet som inkluderade 7 kontrollerade studier med 7784 svårt sjuka patienter från 11 länder och fem kontinenter, gjordes en sammanvägning av den primära utfallsvariabeln mortalitet 28 dagar efter randomisering varpå relativ risk (RR) räknades ut individuellt per studie och sammanvägt för alla studier. Analysen gjordes också med den mest dominanta studien borträknad. Vidare utforskades möjliga samband mellan sjukdomsgrad och effektstorlek, dels genom ett försök till metaregression av studiemortalitet och andningshjälpsnivå mot RR som var inkonklusivt, men också genom att leta efter speciellt sjuka undergrupper i studierna. 3 studier rapporterade mortalitet efter 28 dagar, 1 studie rapporterade mortalitet efter 21 dagar, 2 studier rapporterade död på sjukhus och en studie rapporterade död efter 15 dagar. Testade preparat var dexametason, hydrokortison och metylprednisolon. Av 2885 patienter som randomiserats till någon kortikosteroid, dog 739, medan det av de 4899 som randomiserats till standardbehandling dog 1347 patienter vilket gav en icke signifikant RR på 0,93 (95% CI 0,86–1,01). Vid borträkning av den största studien som bestod av relativt friskare patienter erhölls en starkare och signifikant effekt med RR 0,80 (95% CI 0,70–0,92) baserat på 257 av 781 döda i steroidgrupperna jämfört med 237av 578 döda i någon kontrollgrupp med standardbehandling. Resultatet var även i linje med analysen av olika sjuka undergrupper från största studien som visade bäst effekt hos de med invasiv mekanisk andningshjälp (absolut riskreduktion 12,1%) samt en icke signifikant försämring hos de friskaste patienterna utan syrgasbehov. Sammantaget tyder dessa resultat på att behandling av svårt sjuka Covid-19-patienter med kortikosteroider minskar mortaliteten efter 28 dagar. Dessutom ger studien en stark indikation på att bästa effekten fås om kortikosteroiderna ges till patienter där den systemiska inflammationen i lungorna nått en gasutbyteshämmande nivå