Maskrosbarn : En livsberättelsestudie baserad på två vuxna, svenska fosterbarns uppväxtbeskrivningar

Sammanfattning: Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data. Vi får möjligheten att följa två personers reflektioner över sina erfarenheter och upplevelser vilket ger en inblick i hur det är att vara fosterbarn. Biografierna analyserades sedan med inspiration av hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visade att de två vuxna fosterbarnen beskrev erfarenheter som att ofta få flytta, att känna maktlöshet, att vara utpekade som annorlunda och att känna skam. I båda beskrivningarna så kom vändningen till det bättre när de kom till ett familjehem där de fick socialt stöd av vuxna som trodde på deras förmåga att prestera, vilket främjade uppbyggnaden av deras självförtroende. Viljan att ta revansch mot alla som inte trodde att de skulle lyckas verkar vara en motiverande faktor för deras rörelse mot förändring i livet till det bättre. De faktorer som kan antas ha haft stödjande inverkande på deras hälsa är socialt stöd, starkt självförtroende och motivation. Ur ett salutogent perspektiv är det rimligt att anta att dessa faktorer stärkte deras förmåga att hantera stressorer i livet. Förslag till preventivt arbete för att stärka fosterbarns hälsa är att jobba med barns motståndsresurser som självförtroendet, socialt stöd och motivation. Men det behövs mer studier om vilka faktorer som kan ha stödjande inverkan på fosterbarns hälsa.