Anestesisjuksköterskors upplevelser av interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Interhospitala överflyttningar där anestesisjuksköterskor ansvarar för kritiskt sjuka patienter ökar i dagens samhälle. Hur anestesisjuksköterskor upplever dessa överflyttningar är oklart, då forskningen inom ämnet fortfarande är relativt begränsat. Syftet med examensarbetet var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter. Åtta anestesisjuksköterskor har deltagit i semistrukturerade, öppna intervjuer vilka analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta anestesisjuksköterskorna upplevde interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter som något positivt. De menade att de utvecklades i sin yrkesroll och fick ökat självförtroende efter de överflyttningar som varit lyckade. Dock kunde de känna sig stressade i miljön utanför sjukhus, där ovana anestesisjuksköterskor upplevde mer stress. Men samtidigt upplevde flera intervjupersoner att situationen gjorde dem mer skärpta. Stress kunde upplevas i samband med hantering av medicinteknisk utrustning och läkemedel då det ibland skiljde sig åt från det anestesisjuksköterskorna vanligtvis använde. Anestesisjuksköterskor som hade längre erfarenhet av yrket kände sig tryggare än de med kort erfarenhet i att ansvara för patienter under överflyttning. Överflyttningar där barn skulle förflyttas till annat sjukhus var något som i flera intervjuer upplevdes som svårt och utmanande. Ytterligare forskning skulle kunna leda till en ökad förståelse för anestesisjuksköterskors arbete och ansvar under interhospitala överflyttningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)