Personalomsättning inom den offentliga sjukvården - Sambandet mellan sjuksköterskors organisatoriska engagemang, tillit och lönetillfredsställelse

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur agentteorins och stewardshipteorins mekanismer lämpar sig för att hantera målkonflikter mellan sjuksköterskor och deras chefer inom offentlig sjukvård i Sverige. Metod: Studien utgörs av en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till sjuksköterskor på Skånes Universitetssjukhus. Enkätsvaren användes för att mäta deras organisatoriska engagemang, tillit till deras chef och lönetillfredsställelse. Statistiska analyser genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Teoretiska perspektiv: Studien har sin utgångspunkt i agentteorin och stewardshipteorin. Agentteorin ämnar lösa principal-agentproblem som uppstår på grund av målkonflikter. Stewardshipteorin menar däremot att förklara situationer där principalens och agentens mål överensstämmer. Agentteorin förespråkar kontrollmekanismer, medan stewardshipteorin förespråkar tillit. Utifrån teorierna har ett teoretiskt ramverk som illustrerar sambandet mellan organisatoriskt engagemang, tillit och lönetillfredsställelse utformats. Empiri: Empiri för denna studie har samlats in via en webbaserad enkät som skickades ut till 274 sjuksköterskor från 12 olika enheter inom Skånes Universitetssjukhus. Utav 274 utskickade frågeformulär erhölls 126 användbara svar, vilka användes som material för dataanalysen. Resultat: Resultatet visar att både tillit och lönetillfredsställelse hade ett signifikant positivt samband med organisatoriskt engagemang. Tillit hade, jämfört med lönetillfredsställelse, ett starkare samband med organisatoriskt engagemang. Signifikanta skillnader i nivån av tillit hittades även mellan sjuksköterskor som hade arbetat kort respektive lång tid. Sjuksköterskor som hade arbetat länge på arbetsplatsen hade en lägre nivå av tillit. Resultaten tyder på att en kombination av agentteorin och stewardshipteorin lämpar sig bättre inom svensk sjukvård, än respektive teorier enskilt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)