Lärarens kommunikation i undervisningen - utifrån retoriska begrepp

Sammanfattning: Sammanfattning Ämnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett. För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna. När det gäller att skapa intresse anser vi att lärarna gör det genom kreativitet såsom sång, att ställa öppna frågor samt visar sig intresserade av eleverna. Lärarna skapar en förståelse hos eleverna genom att de förklarar olika begrepp på olika sätt och utifrån olika kunskapsnivåer. Lärarna har också stor trovärdighet (ethos), de är trygga, lugna och har en gedigen yrkesbakgrund och erfarenhet. Den bekräftelse som lärarna kan få på att eleverna förstått deras budskap kan vara att eleverna till exempel förstår olika övningsmoment som berör det budskap som läraren vill föra fram. Det verkar som att eleverna, under våra observationer, har förstått. Det bekräftas på så sätt att de är aktiva, dels genom att besvara och ställa frågor samt uppmärksamt arbetar med övningar under lektionen. Sammanfattningsvis handlar retorik i undervisningssammanhang om att det är av vikt att läraren har en förmåga att skapa en känsla av trygghet och tillit i kommunikationen. Detta eftersom det är grunden för att i nästa steg kunna lära sig något. Retoriska grundbegrepp såsom ethos (trovärdighet hos den som talar), logos (ett ämne som känns meningsfullt) och pathos (att de som lyssnar känner sig berörda och bekräftade) finns alltid med i muntliga relationer. Ju mer ethos, pathos och logos samspelar desto större är chansen att det skapas känslor som medför att undervisningen förbättras. Vi anser harmonin mellan ethos och pathos är god då lärarna har stor trovärdighet och är bra på att se sina elever. Det som skulle kunna förbättras är logos, förslagsvis genom att lärarna kunde vara mer tydliga i vad som är lektionens syfte och varför ämnet är viktigt för eleverna. På så sätt är det också enklare för läraren att få en bekräftelse på att eleverna har förstått det som var avsett att förstås. Eftersom retorik innefattar så oändligt mycket anser vi att det måste vara av största vikt att läraren reflekterar över sin retoriska framställning. Hur kommunikationen ser ut i klassrummet skulle kunna vara avgörande för elevers lärande. Dialogens roll i klassrummet är något som är centralt för inlärning anser Paulo Freire men vid våra observationer har vi oftast saknat dialogen på det vis som Freire anser vara adekvat, det vill säga att utgå från elevers erfarenheter och att lära sig utifrån dem. Till största delen handlar våra observationer i klassrummet mer om lärarens uttryck. Detta skulle kunna ha att göra med att det är erfarna lärare som har lärt sig att kommunicera med sina elever på detta sätt genom åren de arbetat. I sådana fall gäller det att uppmana sig själv som lärare till dialoger med eleverna och inte falla in i rutiner, varje undervisningstillfälle kan ge möjlighet till nya dialoger och kräver nya sätt att kommunicera. Hela klassrumssituationen handlar om retorik och vi ser dess möjligheter att utforska ytterligare då vi tror att det skulle kunna gynna både elever och lärare i slutändan.           Nyckelord: Retorik, pedagogisk retorik, samtal, dialog, undervisning.