Friluftsmänniskor har ryggen fri - En kvalitativ studie om hur konsumenter av friluftskläder förklarar hanteringen av gapet mellan hållbarhetsattityd och konsumentbeteende

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Forskningsfråga: Hur förklarar konsumenter hanteringen av gapet mellan hållbarhetsattityd och beteende vid konsumtion av friluftskläder? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur konsumenter förklarar och beskriver diskrepansen mellan hållbarhetsattityden och beteendet vid konsumtion av friluftskläder. Vidare belyses detta utifrån teoretiska ramverk gällande hantering av gapet för att tillföra ett mer förklarande perspektiv till fenomenet. Således syftar studien till att bidra med en djupare förståelse för konsumenters förklaringar och hur de fungerar som en omedveten hantering av gapet, genom analysering och kontextualisering. Metod: Denna kvalitativa studie grundas i en hermeneutistisk utgångspunkt i syfte att få en djupare förståelse för individers beteende. Urvalet utgick från ett ändamålsstyrt- och kriteriestyrt urval. För att locka fram respondenternas åsikter, attityder och förklaringar bestod datainsamlingen av semistrukturerade djupintervjuer med helt fria svarsalternativ. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska referensram består av Teorin om Accounts (Scott & Lyman, 1968), Reducering av Kognitiv Dissonans (Festingers, 1957), Distraktion (Zanna & Aziza, 1976), Sluta tänka (Hardyck & Kardush, 1968), Selektiv Exponering (Frey, 1986), Trivialisering (Simon, Greenberg & Brehm, 1995) och Förnekelse av ansvar (Gosling, Denizeau & Oberlé, 2006). Empiri: Empirin består av elva respondenters tankar, idéer och förklaringar till varför det finns en diskrepans mellan hållbarhetsattityd och beteende vid konsumtion av friluftskläder. Slutsats: Studiens resultat består framförallt av framtagandet av fyra övergripande teman: Information, Bekvämlighet, Ansvar samt Ekonomi. Dessa teman reflekterar respondenternas förklaringar till hur de hanterar gapet mellan hållbarhetsattityd och beteende vid konsumtion av friluftskläder och består vidare av underkategorier. Vidare fastställs att dessa förklaringar är ett socialt accepterat språkbruk och består av strategier för hantering av kognitiv dissonans.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)