Intolerans? En fallstudie bland unga på temat sexuella minoritetsgrupper

Sammanfattning: Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper – tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund. Men det finns framförallt en praktisk ambition som avser att identifiera elevers intole-ranta tendenser för att på så vis kunna avtäcka och motarbeta dem. De teoretiska influenser som genomsyrar undersökningen kan sammanfattas allmänt under den teoretiska beteckningen queerteori. Metodologiskt bygger underlaget på en fallstudie som tar formen av en enkätundersökning. I fallstudien ingår grundskoleelever i årskurs åtta och nio på en specifik skola i södra Götaland. Själ-va enkäten är en blandning av dels ett återanvändande av Forum för Levande Historias och Brotts-förebyggande rådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och in-vandrarfientliga tendenser bland unga (2004). Och dels kompletterande frågeställningar som rör intolerans gentemot bi- och transsexuella, påverkan och kunskap. Resultatet visar på att merparten av eleverna har en positiv inställning till sexuella minoritets-grupper. Det finns skillnader mellan könen för vad som avser toleransnivån gentemot sexuella mi-noriteter, en genomgående trend är att pojkarna påvisar en högre grad av intoleranta tendenser än flickorna. Pojkarna är dessutom mer delaktiga i och utsatta för former av kränkningar. Slutsatsen i korthet är att trots en majoritet av toleranta elever så finns det intoleranta tendenser som skolan aktivt måste motarbeta. Det framkommer av elevernas svar att dessa ofta genomsyras av den s.k. heteronormen - det avvikande är något onormalt. Denna form av strukturell intolerans är högst angelägen att möta och ersätta med kunskap för att skolan verkligen ska kunna stoltsera i egenskap av att vara synonymt med en demokratisk stöttesten i vårt samhälle.