Den bortprioriterade historien

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att klargöra hur historia inkluderas i den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. Ytterligare ett mål med studien är att inspirera lärare till en mer meningsfull matematikhistorisk inkludering. Datainsamlingen gjordes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer, där informanterna var verksamma gymnasielärare i matematik. För att koda och analysera datan användes tre teoretiska ramverk: Yves Chevallards teori om didaktisk transposition, uttrycken historia som verktyg och historia som mål myntade av Uffe Thomas Jankvist samt Ivor Grattan-Guinness begrepp historia och arv. Med hjälp av den insamlade datan och de tre teoretiska ramverken kunde studiens tre frågeställningar besvaras. På vilket sätt väljer lärare att inkludera matematikhistoria i sin undervisning? Studien visar att matematikhistoria av flera anledningar sällan inkluderas i undervisningen. När det väl sker är det främst i form av att läraren förmedlar historisk information till eleverna. Vad erhåller eleverna med hjälp av matematikhistoria? Med hjälp av matematikhistoria erhåller eleverna bland annat kunskap om historiska matematiker och olika matematiska områdens utveckling. Studiens informanter framhåller matematikens historiska betydelse för människan, dess användningsområden och delvis även utvecklingens kulturella påverkan. Utöver detta tros eleverna kunna använda matematikhistoria som ett kognitivt hjälpmedel samt motiveras av en matematikhistorisk inkludering. Hur väl stämmer inklu-deringen av matematikhistoria överens med ämnesplanens formuleringar? Denna studie visar att undervisningen relativt väl stämmer överens med formuleringarna i ämnesplanens inledning och syfte. Formuleringen som hittas i ämnesplanens centrala innehåll tycks däremot vara svårare att uppfylla.