Svarstiden vid klinisk bedömning av högre språkliga förmågor hos vuxna

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur svarstiden varierar i uppgifter som testar högre språklig förmåga samt att undersöka hur svarstiden påverkades av ålder, utbildning och kön. Med svarstid menas här tiden för att besvara en uppgift efter att den presenterats. Sammanlagt deltog 103 personer utan neurologiska skador i åldrarna 20 till 80 år som testades med Bedömning av Subtila Språkstörningar, Meningsanalys samt Morfologisk komplettering. Deltestet Tvetydigheter uppvisade längst svarstid och Morfologisk komplettering kortast. Samband konstaterades mellan ökad ålder och längre svarstid vid Förståelse av metaforer samt mellan utbildningslängd och svarstid på ett flertal deltest. Inga skillnader sågs mellan män och kvinnor på något av testen. Studien bidrar till en ökad kunskap kring hur svarstider för en vuxengrupp utan neurologiska skador ser ut vid testning av högre språklig förmåga. Vikten av en kvalitativ analys av svarstid och inte enbart prestation/resultat i form av poäng diskuteras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)