Varför rekryteras det för få kvinnor till Utlandsstyrkan/internationell tjänstgöring?

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att är att undersöka olika förutsättningar och omständigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spåret av olika konflikter i världen. Kvinnor som deltagare i fredsbefrämjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsättning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta är inte bara en fråga ominformation och underrättelser. Det är också en fråga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhållandeeffekt men också leda till andra typer av åtgärder vidtages i det fredsbefrämjande arbetet. Olika studier visar också på ett statistiskt sambandmellan graden av jämställdhet i ett land och benägenheten att använda våld för att lösa konflikter, när kvinnors status påverkas negativt ökarrisken för konflikt.De metoder som används i uppsatsen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Studien inkluderar tre olikaundersökningsområden. Den största delen utgörs av en enkätundersökning riktad mot samtliga kvinnliga yrkesofficerare i Försvarsmakten.Syftet med denna är att belysa respondenternas attityd i olika frågor som rör internationell tjänstgöring. Rekryteringsstatistik över dentotala rekryteringen till olika missioner och beredskapsförband mellan år 1999 och 2004 har studerats för att beskriva det faktiskaresultatet av den kvinnliga rekryteringen i jämförelse med män. För att undersöka tillvägagångssättet vid rekryteringen till Utlandsstyrkan(US) och vad som kan påverkar detta, har olika aktörer som direkt och indirekt har varit involverade i arbetet intervjuats.De sammanfattande slutsatserna och resultaten är att huvuddelen av respondenterna är positiva till internationell tjänstgöring.Familjehänsyn och avtalsmässiga frågor är de mest framträdande överväganden som görs, oavsett om det föranleds av en negativ ellerpositiv grundsyn till ett utlandsengagemang. Den statistiska undersökningen visar att kvinnor generellt sett är underrepresenterade i US,i synnerhet kvinnliga officerare. Detta visar på en diskrepans mellan den övervägande positiva viljan och det faktiska resultatet. Detfinns en tendens till en strukturell begräsning för kvinnliga officerare. Deras normala befattningsprofil har en till övervägande del enunderstödjande karaktär. US representeras till största delen av förband vilka är organiserade i huvudsak för stridande roller, i linje medfredsframtvingande uppgifter, samt att huvuddelen av dessa förband har en arméstruktur som återspeglar denna bild. M h t de ovanbeskrivna strukturella begräsningarna så försvåras möjligheterna för kvinnor generellt sett att bli antagna, i synnerhet för flygvapen- ochmarinofficerare. Bilden kompliceras av att många av de manliga officerarna visar på en attityd, vilket riskerar att segregera kvinnor tillunderstödjande roller, därför att dessa anser inte att kvinnor är tillräckligt kvalificerade för stridande uppgifter. Sannolikt kan dennaattityd ha en effekt på rekryteringen, då män till den övervägande delen ansvarar för detta. Ett konkret exempel på omdömesfulltledarskap har visat sig ha en positiv effekt på kvinnor, dels under tjänstgöringen och sannolikt även på utfallet av antalet rekryterade tillförbandet. Betydelsen av att sätta handling bakom ord och officiella riktlinjer är en av de omständigheterna som högst sannolikt har lettfram till detta positiva resultat. En större representation av kvinnligt ledarskap i US, skulle sannolikt inte bara tydliggöra möjligheten förandra kvinnor att utlandstjänstgöring är möjligt, utan också skapa en trygghet för dessa och en mindre känsla av utsatthet, genom attbilden av deras minoritetsställning i förbanden förändras. Den förändrade bilden kan också bidraga till att risken för sexuellatrakasserier minskar.