Ett hållbart polisyrke? : En kvalitativ studie med fokus på polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och dess effekter på ett hållbart arbetsliv

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)