Effekter av undervisningsmetoden flippat klassrum i gymnasieskolans matematik

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: I denna kunskapsöversikt har effekterna av undervisningsmetoden flippat klassrum i matematikundervisning på gymnasiet studerats. Flippat klassrum är en metod som går ut på att elever får ta del av föreläsnings- eller lektionsinnehåll innan själva undervisningstillfället, till exempel i form av korta videoklipp. Refereegranskad forskning, i form av elva vetenskapliga artiklar, har sammanställts enligt Fribergs (2012) rekommendationer för att kunna besvara de två konkreta frågeställningarna; hur påverkas elevers lärande i matematik på gymnasiet samt hur påverkas elevers engagemang och inställning till gymnasiets matematikundervisning då klassrummet flippas? Utöver de två konkreta frågeställningarna har vi försökt besvara den större frågan om det finns belägg för att använda flippat klassrum i matematikundervisningen på gymnasiet. Resultaten från undersökningarna visar att flippat klassrum har medelstora till inga effekter på elevers lärande och inställning, jämfört med traditionell undervisning. Många elever och lärare är positivt inställda till arbetsmetoden, eftersom den leder till mer diskussion i klassrummet och kan hjälpa eleverna att komma mer förberedda till lektionen. Några baksidor lyftes fram, framförallt att det tar tid för lärarna att förbereda videoklipp och att vissa elever inte trivs med det nya arbetssättet. Vår slutsats är att flippat klassrum är en metod som kan bidra till bättre lärande i matematik på gymnasiet och att elevernas engagemang kan öka. Huruvida resultaten är tillräckligt övertygande för att dra några stora slutsatser diskuteras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)