Förskolors och skolors nyttjande av grönområden : en fallstudie i Nacka kommun

Sammanfattning: Det här examensarbetet är utfört vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Undersökningen har sin utgångspunkt i ett samarbete med Nacka kommun. Det övergripande syftet med studien har varit att få en förståelse för vad som påverkar förskolors och skolors användande av grönområden. Grönområdens kvalitéer som stödjer utomhusvistelse ur pedagogers perspektiv har undersökts och andra faktorer som kan påverka och styra användandet av utomhusmiljön. Ett annat syfte har varit att undersöka vad inom forskning och ramverk som stödjer utomhusmiljön som ett komplement till inomhusundervisning. Ett av målen med studien har varit att ge övergripande förslag på förbättringar som kan underlätta och förbättra utomhusvistelse för skolor och förskolor. Studien är av kvalitativ art och grundar sig i en fallstudie i Nacka kommun på Sicklaön. Fallstudien består av intervjuer med pedagoger på en förskola och en skola samt fältinventeringar av de utomhusmiljöerna som nämnts under intervjutillfällena. Med utomhusvistelse finns möjligheter och positiva aspekter som bidrar till barns utveckling. Det krävs dock ett intresse och kunskap för att skapa naturmöten av god kvalité. Forskning visar att utomhusvistelse kan bidra till att uppnå förskolors och skolors mål, något som även framkom i den här fallstudien. Enligt de intervjuade bidrog utomhusvistelse med att uppnå målen och i vissa fall var utomhusvistelse nödvändigt. Flertalet beskrev de positiva aspekterna med nyttjandet av utomhusmiljön såsom att motoriken utvecklades, leken blev bättre och det sociala samspelet förbättrades både mellan barn samt lärare. Många av de upplevda hindren som framkom i studien i och med besök av grönområden såsom trafik, antal personal per barn/elev och närheten till naturen har direkta kopplingar och påverkas av varandra. Deras gemensamma nämnare är brist på säkerhet. Säkerheten är troligtvis det största hindret för besök av grönområden och i val av grönområden. I den här fallstudien finns grönområden relativt nära skolan och förskolan. För långt avstånd till grönområden ansågs dock vara ett problem. Men det var inte endast avståndet i sig som var ett problem utan att det fanns för lite ”riktig natur” i närområdet. Här spelar även grönområdets karaktär in. Studien påvisar om att det finns en koppling mellan ledningens stöd, en tydlig målsättning, personalens intresse och engagemang samt huruvida personalen är nöjd med tiden för utomhusvistelse. En otydlig målsättning, pedagogers ointresse och en ledning som inte stödjer kan då också fungera som hinder. Förutom att grönområden som upplevs som säkra värdesätts så uppskattas naturpräglade grönområden. Variationsrika grönområden med fler karaktärer eller element ses som positivt. Här är den vilda och den artrika karaktären att föredra. Av vikt är dock att alla olika typer av miljöer finns representerade i närområdet. En förhoppning är att arbetet kan fungera som ett underlag och som en inspirationskälla för kommuner, förskolor samt skolor. Bland annat behövs en ökad kommunikation mellan lärare, ledning, föräldrar och kommuner för att se vad som bör prioriteras och vilka åtgärder som är möjliga genomföra för att möta förskolors och skolors behov av en god utemiljö.