Svenskar går på stan men danskere går i byen : En jämförande analys av svenskt och danskt spatialt prepositionsbruk

Sammanfattning: Uppsatsen är en språkjämförande studie av svenskt och danskt spatialt prepositionsbruk. Den tar utgångspunkt i de tre prepositionerna på, i och till (til) som är identiska till formen i både svenska och danska och som därmed kan förväntas vara överensstämmande även i funktionen. Materialet utgörs dels av svenska och danska grammatikor, dels även av två romaner (en svensk och en dansk) och deras översättningar till respektive grannspråk. Målet har varit att undersöka hur prepositionerna används både som befintlighets- och riktningsmarkörer i förhållande till rekommenderat prepositionsbruk. Jag har även haft en förmodan om att det finns en viss divergens såväl som konvergens i det svenska och danska prepositionsbruket vilket jag har analyserat med hjälp av aspekter av den kognitiva semantiken. Jag har även sökt fastställa vilka svårigheter man kan påvisa ur ett översättningsperspektiv.             Resultatet av min undersökning visar att speciellt valet mellan i och på som befintlighetsmarkörer är problematiskt både inom respektive språk men även att det finns betydande skillnader mellan svenskan och danskan. Där på dominerar i svenskan gör danskan även stort bruk av i för befintlighet vilket ofta kan skapa interferens i ett översättningssammanhang. Ursprungsbetydelsen av i som varande inneslutande återfinns även i danskans bruk av denna preposition vid många tillfällen (till exempel i fraser som rör nöjeslokaler, fordon och institutioner) där på i stället dominerar i svenskan.  Divergerande bruk finner vi även i danskans val av till för befintlighet och ett väsentligt större bruk av ledsagande rumsadverb både vid befintlighets- och riktningsmarkering. Både forskningslitteratur om grannspråken och den svensk-danska lärobokslitteraturens framställning av ett oproblematiskt och konvergerande prepositionsbruk har därmed visat sig något missvisande och uppsatsens resultat pekar i stället på att fler språkjämförande studier i svensk-danskt prepositionsbruk behövs.