Kalhygge eller hyggesfritt skogsbruk? - Faktorer som påverkar privata skogsägares val av avverkningsmetod Kandidatuppsats i

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste industrier då den bidrar till hög ekonomisk tillväxt förlandet. Den mest använda metoden vid avverkning är kalhygge som både är effektiv ochkostnadseffektiv. Men metoden har flera negativa konsekvenser på ekosystemtjänster sombiodiversitet, kolsänkor och andra sociala tjänster i rekreationssyfte. Denna uppsats syfteformulerades baserat på dessa problem och fokus har legat på att undersöka privata skogsägarespreferenser gällande avverkningsmetoder. Det har även legat på att ta reda på vilka underliggandefaktorer som ligger bakom varför kalhygge är den dominerande metoden. Hyggesfria metoderpresenteras som en alternativ metod som möjligtvis skulle kunna ersätta kalhygge. Baserat påproblemet samt syftet som formulerats har önskan varit att bidra med information som kan inspireralagstiftare, företag och skogsägare att agera, förstå varandra och samarbeta mot ett mer hållbartskogsbruk. Vår forskningsfråga lyder: Vilka faktorer gör att kalhygge dominerar som valdavverkningsmetod över hyggesfria metoder för privata skogsägare i Sverige? För att besvara dennafråga har en kvalitativ studie gjorts där ett flertal privata skogsägare samt två anställda påskogsägarföreningarna Södra och Mellanskog har intervjuats. För att besvara forskningsfrågan haräven sekundära källor för att samla relevant information om tidigare forskning kring ämnet samtviktig information för att förstå skogsindustrin.Genom att analysera de sammanställda resultaten utifrån det valda teoretiska ramverket har flerafaktorer till varför kalhygge dominerar som avverkningsmetod samt flera svårigheter med att utförahyggesfri avverkning identifierats. Framförallt är det ekonomiska incitament som identifierats sombetydande faktor och drivkraft till varför privata skogsägare utför kalhygge. Det har ävenkonstaterats att hyggesfria metoder är mindre produktiva och effektiva. De kostar mer att utföra ochomställningen från dagens trakthyggesbruk till hyggesfria metoder är svår och tidskrävande.Studien har också visat på att mer forskning krävs för att utveckla maskiner, kunskap, utbildningoch mer kostnadseffektiva varianter av hyggesfri avverkning för att det ska kunna tävla om platsensom mest använda avverkningsmetod för privata skogsägare i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)