Antibiotikaresistens hos häst

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Författare: Lina Laakko; [2019]

Nyckelord: antibiotikaresistens; häst; ESBL; MRSA; BHS; prevalens; riskfaktorer;

Sammanfattning: Antibiotikaresistens är ett hot mot världshälsan. På häst används endast ett fåtal olika antibiotikum och därav är resistensen viktig att förebygga. På häst i Sverige tas främst Extended spectrum betalaktamas producerande Escherichia coli (ESBL), Meticillinresistenta Stafylococcus aureus (MRSA) och Betahemolyserande streptokocker (BHS) upp inom ämnet. ESBL-producerande Escherichia coli är resistent mot alla betalaktamantibiotika, meticillinresistenta stafylokocker är resistent mot meticillin och penicillin och betahemolyserande streptokocker är resistenta mot aminoglykosider och fluorokinoloner. Syftet med denna litteraturstudie är att få en överblick över hur resistensläget ser ut, vilka gener som sprids och olika riskfaktorer för spridning av resistens. Förekomsten av dessa resistenta bakterier varierar mellan olika länder. En studie utförd i Storbritannien undersökte den generella hästpopulationen, varav 6,3% var ESBL-positiva. I en annan studie utförd i Frankrike var denna siffra 29%. Hos hästar som varit inlagda på djursjukhus var prevalensen av ESBL-producerande E. coli högre (87%) jämfört med de som endast besökte kliniken (78%). Detta gäller även MRSA; där en studie från Israel visade att 7,2% av de hästar som varit på klinik var MRSA-positiva, medan 0% av friska hästar som testades var MRSA-positiva. Förekomsten av BHS är i lägre grad studerat varav prevalensen är svår att fastställa. Den främsta risken för resistens, förutom antibiotikaanvändning, är om hästen varit på djursjukhus. Förekomsten av ESBL-producerande E. coli ökade hos hästar som var inlagda på djursjukhus. MRSA sprids nosokomialt och kräver god sanering för att inte spridas vidare. I ridskolor och stora stall där flera hästar är inackorderade och flera människor arbetar ökade även risken för förekomsten av resistenta bakterier. Ett åldersmönster sågs i samband med MRSA och BHS där unga djur var mer representerade än äldre. Det finns inga studier som visar en helhetsbild över hur resistensläget är. Det krävs mera övergripande studier om förekomsten och hur det skiljer sig mellan olika länder. Resultatet i denna litteraturstudie tyder på att det är samma resistensgener som cirkulerar bland olika hästpopulationer. Detta borde studeras mer för att få en klarare bild varför det är just dessa gener och vad som styr detta. Riskfaktorerna indikerar att sanering speciellt på klinik och större hästanläggningar borde vara av stor betydelse. Att avstå från behandling med antibiotika och istället behandla infektioner på andra sätt borde även studeras mera, så att antibiotikaresistensen inte riskerar att öka.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)