En skola för alla? - Elevers berättelser om svenskämnet under grundskolan och på introduktionsprogrammet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Johanna Johansson (2016), En skola för alla? – Elevers berättelser om svenskämnet på grundskolan och på introduktionsprogrammet. Speciallärarprogrammet, språk- läs och skrivutveckling, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap kring elevers upplevelser av svenskämnet under grundskolan och på introduktionsprogrammet, orsaker till att elever inte når målen i svenska i årskurs 9 samt vad som är betydelsefullt för måluppfyllelsen. Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter av ämnet svenska under grundskolan och på introduktionsprogrammet och vad som framkommer ur deras berättelser som betydelsefullt för deras måluppfyllelse. Preciserade frågeställningar: Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av ämnet svenska i grundskolan? Vad framkommer som hinder för måluppfyllelse i svenskämnet? Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av svenskämnet på introduktionsprogrammet? Vad framkommer som positivt för deras måluppfyllelse i svenskämnet på introduktionsprogrammet?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på språk och lärande där språk, lärande och identitetsutveckling ses som nära sammankopplade. Lärande, kompetens och kunnande skapas i interaktionen mellan människan och det sammanhang där hon ingår.Metod Studien är en kvalitativ studie och den metod som har använts är narrativ metod. Sex stycken elever har intervjuats och deras berättelser analyserades med hjälp av narrativ analys.ResultatI elevernas berättelser kommer deras individuella upplevelser och erfarenheter fram men också gemensamt förekommande teman blir synliga och kan relateras till varandra. Studien visar att Delaktighet i tid och rum med klasskamrater har spelat stor roll på elevernas väg att nå målen. Elevernas upplevelse av att det finns en tid att förhålla sig till när alla elever oavsett förutsättningar ska nå samma mål på samma tid har påverkat måluppfyllelsen negativt. Oberoende av orsakerna till de svårigheter och utmaningar som eleverna har stött på under sin skoltid så har motivationen och självförtroendet haft stor betydelse. Dels motivationen och bristen på självförtroende som leder till att undvika att arbeta i skolan eller att vara i skolan och dels den ökade motivationen och det ökade självförtroendet som sen utgör vändpunkten för att må målen i skolan. Relationernas betydelse med klasskamrater och lärare genom skolgången har kunnat ha negativ inverkan på elevernas måluppfyllelse medan förtroendefulla relationer har varit en utgångspunkt för att kunna lyckas i skolan. ImplikationerStudien visar att eleverna själva kategoriserar sig som elever med svårigheter och inte i svårigheter. Som speciallärare finns alla möjligheter att arbeta med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning i samarbete med lärare och elever. Specialläraren har här en viktig del i att arbeta för ett relationellt perspektiv inte bara i elevhälsoarbetet i personalgruppen utan även med eleverna. Specialläraren ska i samspel och samarbete med kollegor leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla elever. Nyckelord: Berättelser, delaktighet, introduktionsprogrammen, motivation, måluppfyllelse, självförtroende.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)