Naturen i den Svenska trädgårdskonsten : en studie av samspelet mellan människa och natur

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att kartlägga och beskriva de ideal som rått inom svenskträdgårdskonst under 300 år i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan människan,naturen och trädgårdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel består i enkartläggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gäller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rådande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300år. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och är uppdelad efter århundraden med börjanpå 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förändring i människans syn på natur, vilken gav avtryckäven inom trädgårdskonsten. Istället för 1600-talets tuktade barockträdgårdar började denengelska landskapsparken få fäste även i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan på en lång stiltradition inom trädgårdskonst, där naturen stod förebild för trädgårdensutformning. 1800-talet stod för den stora förändringen i parkernas och trädgårdars syfte,snarare än i hur naturen representerades i dem. Urbaniseringen ledde till missnöje och ohälsa istaden och naturen, genom trädgårdskonsten, blev lösningen på städernas problem; officiellaparker som gav stadsbon möjlighet till lustfyllda promenader och frisk luft anlades på olikahåll i Sveriges städer.Under 1900-talet fortsatte städerna att växa och park och trädgård blev återigen lösningeni den trånga staden, men nu handlade det om den moderna välfärdsmänniskan som skulle fåmöjlighet att leva en större del av vardagslivet utomhus. Gröna utemiljöer skulle varafunktionella rum med grönska och möjligheter till kulturella och sociala möten.Karläggningen visar på det skiftande förhållandet mellan natur och människa och hurträdgården fungerat som ett sätt att kontrollera och konsumera naturen. Något man kan se iden historiska beskrivningen är den ökande medvetenheten om de hälsofrämjande egenskaperden gröna utemiljön har för människan, behovet av parker och trädgårdsanläggningar har växti takt med att människan har skiljt oss från naturen.Urbaniseringen av samhället gjorde inte bara att en stor del natur fick ge vika åt deväxande städerna och det utbredda industrierna, även den urbaniserade människan led, ochlider fortfarande, av den förlorade vardagsrelationen till naturen. Aktuell forskning görs på enrad närliggande områden och vikten av den gröna utemiljön som en del av stadsplaneringenblir allt mer självklar.Kompensationen för den förlorade naturen är det huvudsakliga syftet trädgårdskonstenfyller idag, naturen avbildas och ingår i våra städer och används som ett sätt att främja fysiskoch mental hälsa och att kompensera för de störningar urbaniseringen orsakat i naturensekosystem.