Kille för att vara mattesnille? : En kvantitativ och kvalitativ studie om hur elever anser sig prestera i matematik, samt hur självkänslan påverkas av bedömning i ämnet .

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka hur elever med olika könsidentiteter anser sig prestera i matematik, samt hur deras självkänsla påverkas av bedömning i ämnet. Det ses som hela sko- lans ansvar att förebygga traditionella könsmönster, men forskning visar på att problematiken ligger i att skolan inte alltid tar detta ansvar. Där föddes idén till denna studie. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Den kvantitativa datainsamlingen utgår från TIMSS enkätundersöknings 2011 och den kvalitativa datainsamlingen är i form av intervjuer där åtta elever från årskurs 4 i en större mellansvensk kommun har deltagit. De teoretiska utgångspunkterna för studien är könsidentitet, Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt och även Christopher J. Mruks teori om självkänsla. Resultatet av studien är att det i matematik görs skillnad på elever som identifierar sig som pojkar och flickor på så vis att pojkar får ta mer utrymme och bättre förutsättningar att lyckas och därmed har högre självkänsla, medan flickor har sämre självkänsla eftersom de har fått intalat att matematik inte är någonting för dem. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)