En kunskapslucka hos lärare kring ätstörningar : En kvantitativ studie om hur lärare arbetar kring ätstörningar

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare i idrott och hälsa och lärare i andra ämnen i Stockholms län arbetar kring ätstörningar i skolan. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som sätter ramar för arbetet med ätstörningar. Studiens frågeställningar är: 1. Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 2. Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 3. Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvantitativ metodteori, med en deskriptiv ansats. Studien utfördes genom enkäter digitalt. Urvalet bestod av 137 lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskolan i Stockholms Län. En pilotstudie utfördes på fyra nyutexaminerade lärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska ramverk är det salutogena perspektivet, för att kunna förstå studien utifrån ett hälsoperspektiv. Datan analyserades i Google Spreadsheet och presenteras i stapeldiagram. Resultat Lärarens ålder och yrkesverksamma år har ett samband med hur högt man skattar sin kunskap om ätstörningar, hur bekväm man är att bemöta elever som visar varningssignaler samt veta hur man ska gå tillväga. Kvinnor skattar sin kunskap om ätstörningar och tillvägagångssätt högre än män, dock anser män att de är mer bekväma i mötet med elever med ätstörningar. Lärare i idrott och hälsa skattade sina kunskaper, bemötande och tillvägagångssätt lägre än lärare i andra undervisningsämnen. Det framkommer en kunskapslucka gällande ätstörningar hos lärare som arbetar i Stockholms Län.  Slutsats De slutsatser man kan dra är att studiens olika faktorer påverkade hur högt eller lågt lärare skattade sig själva i de olika värderingsfrågorna. Lärarnas tillvägagångssätt tyder på ett patogent synsätt, men hur de ser på människans hälsa är mer utifrån ett salutogent perspektiv. Ett samband kunde ses mellan ålder och yrkesverksamma år.