Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador : en tvärsnittsstudie

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Lollo Frimore; [2015]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes. Vid den statistiska analysen användes icke-parametriskt test: One-sample Wilcoxon Signed Ranked Test, Mann Whitney U-test, Spearman’s rang korrelationskoefficient (rs) och Logistisk regression (Oddskvot=OR). Resultat: Gruppen skattade högst livskvalitet i delområde Roll-emotionell funktion (RE) (funktionsförmåga p.g.a. känslomässiga orsaker) (median 100.0, kvartil 1 och 3=q1-q3 33.3-100.0) och lägst livskvalitet i delområde Kroppslig smärta (46.5, 31.0–62.0). De hade också signifikant sämre livskvalitet inom alla delområden (p<0.05) jämfört med normalpopulationen förutom RE (p>0.05). Individer med medfödda extremitetsskador skattade signifikant mer upplevd smärta (p<0.05) jämfört med förvärvade. Kvinnor skattade signifikant sämre Fysisk funktion (p<0.05) och Fysisk hälsa (p<0.05). Fysisk funktion hade hög korrelation till Fysisk hälsa (rs=0.86) och låg korrelation till övriga delområden (rs=0.02-0.50). Smärta hade moderat korrelation till Generell hälsa (rs=0.55), Vitalitet (rs=0.63), Social funktion (rs=0.51) och Mental hälsa (rs=0.50). Kvinnligt kön predicerade att skatta sämre Generell hälsa (OR=0.34). Individer med förvärvade skador (OR=4.09) eller i sysselsättning (OR=9.74) predicerade att skatta bättre Fysisk hälsa. Slutsats: Individer med multipla extremitetsskador hade sämre livskvalitet i jämförelse med normalpopulationen. Resultatet indikerade att kvinnor hade sämre livskvalitet än män. Individer med medfödda extremitetsskador upplevde mer smärta än de med förvärvade extremitetsskador. Fysisk funktion hade hög korrelation till Fysisk hälsa och kvinnligt kön predicerade att skatta sämre Generell hälsa och individer med förvärvade extremitetsskador eller i sysselsättning predicerade att skatta bättre Fysisk hälsa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)