"Sverige behöver inte oroa sig - än." : En studie om hur Ryssland gestaltas i svenska medier.

Sammanfattning: Kandidatuppsatsen ”Sverige behöver inte oroa sig – än.” syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande. Det stora mediegenomslaget och dess eventuella påverkan på såväl svensk politik som den svenska allmänhetens bild av grannen i öst gör ämnet intressant och viktigt att studera. Vi menar nämligen att mediernas gestaltning av andra länder kan ha en viss samhällelig påverkan. Uppsatsens mål är att ge en både bred och detaljerad bild av hur svenska medier gestaltar Ryssland. Uppsatsen bygger på medierapportering under tiden då OS i Sotji samt den ryska interventionen i Ukraina stod i fokus. För att nå vårt resultat har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ analys av empirin. Den kvalitativa analysen är en kritisk diskursanalys och vår analysmodell är inspirerad av såväl diskursanalys och tematisk analys som retorisk analys. Uppsatsens empiri består av tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet samt TV- och radiosända nyhetssändningar hämtade från Rapport och Dagens Eko. Analysen av uppsatsens empiri visar att de svenska mediernas gestaltning av Ryssland är negativ, onyanserad, ensidig och får stå oemotsagd. Vår studie visar att det finns en stereotyp bild av Ryssland i svenska medier. I 83 procent av de analyserade tidningsartiklarna och nyhetssändningarna gestaltas Ryssland som ett hot, antingen mot sig självt och sina medborgare eller mot resten av omvärlden. Vi kommer fram till att den negativa inställningen till, och gestaltningen av, Ryssland verkar ha blivit ett tankesätt som vi tar för givet och som vi lätt förväxlar med neutral information eller objektiv fakta. Vår studie visar att mediernas innehåll konstrueras utifrån en sociokulturell kontext som påverkas av såväl traditionella och kulturella som politiska och sociala strukturer. Dessa strukturer avspeglas i våra medier och mediernas rapportering påverkas också i sin tur av allmänhetens åsikter, journalistens egna övertygelser samt makthavarnas påverkningsmöjligheter på mediernas innehåll och vinkling. Allt detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta mediernas gestaltning av olika länder, händelser och företeelser. I detta fall - Vad är det som säger att Ryssland har propaganda och att vi har sanningen?