Byggemenskap som väg till god bostadsmiljö

Sammanfattning: Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av detta. Människor vill ha ett personligt boende som de själva kan styra över vilket under lång tid gjort att det egna huset med trädgård varit populärt. Genom urbanisering har städerna blivit ytmässigt större och invånarantalet högre. Nu ställs krav på förtätning och därmed kan innovation i bostadsbyggandet bli nödvändigt. Som del i det här sammanhanget beskriver jag fenomenet byggemenskap i denna uppsats. En byggemenskap är en grupp människor som utifrån en delad idé om sin bostad själva agerar byggherre för den. Uppsatsen beskriver vad som gjort att fenomenet växt fram men också vilka sociala och arkitektoniska kvaliteter som visat sig i byggemenskapsprojekt samt hur dessa kan användas för att inspirera och förnya bostadsbyggandet generellt. Målet med uppsatsen är att skapa förståelse för fenomenet byggemenskap och dess roll i den samtida kontexten men också att visa på hur det kan bidra till kvalitativ boendemiljö. Detta i syfte att vidga bilden av hur boendet i staden kan se ut. Arbetet har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt två fallstudier av byggemenskapsprojekt och avslutas med en sammanförande diskussion. Byggemenskap kommer ur det tyska begreppet Baugemeinschaft och är en form som etablerades i Tyskland vid 2000-talets början. Byggemenskaper har i Tyskland bidragit positivt till stadsutvecklingen. Det finns ett stort intresse och en omfattande struktur för att underlätta för dessa grupper. I Sverige finns ännu bara ett fåtal genomförda projekt men det finns flera som är i startgroparna. Det saknas dock organisation kring byggemenskap. I min uppsats jämförs byggemenskap med andra byggprojekt där de boende varit drivande såsom ekobyar och byggkooperativ. De har haft svårt att få genomslag trots att de skapat kvalitativa boendemiljöer. Anledningen har i flera fall varit bristande samhällsstöd. Den nu väletablerade kooperativa föreningen HSB har drivit innovation på bostadsmarknaden men motarbetades till en början. Kanske kan nu byggemenskaperna skapa ny riktning i bostadsbyggandet och visa hur det går höja kvaliteten? Byggemenskaper kan åstadkomma boendemiljöer där de boende identifierar sig med arkitekturen eftersom de själva styr utformningen både inomhus och utomhus. Samarbetet mellan deltagarna under processen kan skapa en gemenskap i boendet. Det visar resultaten från uppsatsens fallstudier av byggemenskaperna Urbana villor i Malmö och Neue Hamburger Terrassen i Hamburg. De boende har fått personligt anpassade bostäder och är samtidigt del av en helhet och ett socialt sammanhang. Byggemenskap kan tänkas vara ett format som fungerar i förtätade städer då det kan uppfylla individers önskningar på en mindre yta än den småhuset med trädgård tar i anspråk.