Entreprenadbesiktning

Sammanfattning: När en entreprenad färdigställts ska den enligt AB 04 besiktigas innan den anses avlämnad och en mängd rättsverkningar inträder. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska besiktningsinstitutet som det ser ut enligt AB 04. Entreprenadrätten som område har under 2000-talet fört en alltmer framträdande roll inom juridiken. Det har bland annat fått till följd att Högsta domstolen meddelat ett ökat antal prejudikat på entreprenadrättens område. Det har också lett till att HD tagit fram en särskild tolkningsmetod för entreprenadavtal. För att ge en bakgrund och att öka förståelsen inleds uppsatsen med en allmän framställning av entreprenadrättens särdrag och HD:s tolkningsmetod. Entreprenadrättens utveckling till trots ser besiktningsinstitutet mer eller mindre ut på samma sätt som det gjort i över 70 år. Det är tydligt att det finns historiska skäl till att besiktningsinstitutet ser ut som det gör. Med anledning av detta inleds uppsatsen med en historisk tillbakablick på besiktningsinstitutet i äldre editioner av AB. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka och kritiskt granska besiktningsinstitutet sådant det ser ut i den nu gällande versionen av AB, nämligen AB 04. Besiktningsinstitutet granskas utifrån besiktningsmannens roll, be-siktningens rättsverkningar och besiktningens rättsliga betydelse. Eftersom besiktningsinstitutet är starkt kopplat till felbegreppet i AB 04 avhandlas även detta. Uppsatsen kommer visa att besiktningsinstitutet är daterat och inte särskilt väl avvägt i förhållande till den betydelse som besiktningsmannens utlåtande får i processer vid domstol. En kort utblick görs på hur det fungerar i våra grannländer Danmark och Norge, denna visar att deras besiktningsregler är mer välavvägda och moderna.