De fysiskt aktiva, vilka är de? : En enkätstudie om kapitaltillgångarna hos de fysiskt aktiva.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Pontus Thörnblad; Eric Widén; [2009]

Nyckelord: Fysisk aktivitet; Bourdieu;

Sammanfattning:

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet?

 

Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut. Frågorna på enkäterna var utformade för att kunna etablera olika former av kapitaltillgångar hos de svarande. Enkäterna sammanställdes därefter och bearbetades i dataprogrammen Excel och SPSS.

 

Resultat: De skillnader vi kunde se var att bland de som anger att de i dag sysslar med fysisk aktivitet i ett lag/förening så angav 92,3% att de utövat fysisk aktivitet i denna form även i sin ungdom, i förhållande till de andra aktivitetsformerna där 66,6% respektive 67,2% gav samma svar. Av de aktiva i ett lag/förening har 76,9% angivit att alla/de flesta av deras vänner är fysiskt aktiva medan 41,8% i kategorin egenutövad och 42,4% i ledarledd/grupp angivit detta svar. Vidare hade aktivitetsformen Egenutövadöverlag en högre utbildningsnivå än övriga då 67,3% angav att de hade eftergymnasial utbildning och ingen att de hade grundskolenivå som sin högsta utbildning. Bland de som sysslade med ledarledd/gruppaktivitet angav 57,6% att de hade eftergymnasial utbildning och 9,0 % angav att grundskoleutbildning var deras högsta utbildningsnivå, samtidigt som fördelning hos förenings-/lagidrottare var 43,6% med eftergymnasial utbildning och 2,5 % med grundskoleutbildning.

 

Slutsats: Signifikanta skillnader kan ses vad gäller vissa typer av kulturellt och socialt kapital mellan de olika formerna av fysisk aktivitet, dock inte i ekonomiskt kapital. Signifikant skillnad har även hittats angående den ekonomiska situationens påverkan på fysisk aktivitet utifrån de olika inkomstnivåerna.

 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)