Hate speech eller yttrandefrihet? - En kvalitativ innehållsanalys om Nordiska Motståndsrörelsens politiska mål

Sammanfattning: Den nationalsocialistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen har växt sig allt starkare och fått ett allt större fäste i Sverige, trots att NMR har förbjudits i grannlandet Finland får de fortfarande verka fritt i Sverige, med yttrandefriheten som skydd. Men till vilket pris? Sverige har fått återkommande kritik från CERD:s rapporter där de uttrycker orosmoln angående Sverige och våra rasistiska organisationer. Trots detta har inga ändringar skett. Yttrandefriheten är en grundlag i Sverige och en avgränsning av yttrandefriheten är hate speech (på svenska, hets mot folkgrupp) som innebär att man inte får uttrycka hot eller kränkningar mot etniska grupper baserat på etnicitet, hudfärg, sexualitet eller liknande. Syftet med detta arbete är om NMR:s politiska mål bryter mot yttrandefrihetsgrundla-gen och därför faller inom ramen för hate speech. Grunden för min teori är baserad på Ulf Petäjäs text Varför yttrandefrihet? där Petäjä sammanställt fem argument från tidigare filosofer, bland annat Mill och Scanlon. Dessa argument som presenteras är för att rättfärdiga yttrandefrihet. Med hjälp av tre av dessa argument, sanningsargumentet, demokratiargumentet och toleransargumentet, kommer NMR:s politiska mål att analyseras i samband med yttrandefrihetsgrundlagen och hate speech, vilket kommer ha en avgörande roll för att få svar på den ställda frågeställning-en; Bör NMR:s politiska mål räknas som hate speech utifrån yttrandefrihetsgrundlagen och dess inskränkningar? Resultatet av analysen tyder på att NMR:s politiska mål bör falla inom ramen för hate speech utifrån de argument som presenteras, men sanningsargumentet kan dock väga åt båda hållen.