Perception och produktion av svenskt uttal hos andraspråksinlärare. : En studie kring hur utländsk brytning uppfattas av vuxna som läser svenska som andraspråk.

Sammanfattning: Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare. Samtliga andraspråksinlärare studerade eller hade studerat svenska som andraspråk vid ett universitet eller SFI. Alla deltagare med svenska som andra språk spelades in, när de uttalade ett antal meningar samt beskrev två bilder. Andraspråksinlärarna i den första gruppen och modersmålstalarna i den tredje gruppen fick sedan skatta brytning utifrån det inspelade materialet. Skattningarna utfördes på en 8-gradig Likert-skala där 1 stod för ”ingen brytning” och 8 för ”mycket stark brytning”. Det utfördes även en intervju för att kartlägga olika språkliga och sociala bakgrundsfaktorer hos andraspråksinlärarna i den första gruppen. Under intervjun fick andraspråksinlärarna även göra en självskattning av sin egen brytning. Resultaten visade att andraspråksinlärarna skattade både sin egen och andra andraspråksinlärares brytning högre än modersmålstalarna. Det fanns även tendenser till samband mellan brytningsgrad i det egna uttalet och likhet i skattning av brytning jämfört med modersmålstalare. Resultaten visade också att andraspråksinlärarna och modersmålstalarna i viss mån uppfattade olika fenomen i svenska språket som brytning. Det märktes tydligast då accenter förekom i meningarna vilket andraspråksinlärarna tycktes vara känsliga för i skattning av brytning. Slutsatsen av föreliggande studie är att olika faktorer i svenska språket ger upphov till grad av uppfattad brytning och att andraspråksinlärare och modersmålstalare delvis uppfattar brytning på olika sätt.