Inskolning förr och nu : Pedagogers och föräldrars uppfattningar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi; Ämnesavdelningen för didaktik

Sammanfattning: Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.   Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna. Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)