Rebelltjejer och harhjärtspojkar : En kvalitativ intervjustudie om lärares val av skönlitteratur i klassrummet

Sammanfattning: I denna studie undersöks hur lärare uppger att de väljer skönlitteratur att använda i klassrummet samt hur deras val går till. Syftet är att undersöka vad som möjliggör eller begränsar dessa val. Undersökningen sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs 4-6 vilka undervisar i ämnet svenska på olika skolor runt om i Uppsala län. Skolornas storlek och avstånd från centrum varierar. Informanternas tid inom yrket är olika; från nyexaminerad till en erfarenhet på över trettio år. Dessutom har områdena i vilka skolorna är placerade olika socioekonomiska förutsättningar. Intervjumaterialet analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter; ramfaktorer, följemeningar och genus. Vi har också tecknat en historisk bakgrund om hur synen på skönlitterär läsning varierat över tid i den svenska skolan. Lärare har ett ansvar att lära elever läsa och se till att de behåller sitt intresse för läsning. Vad som utelämnas eller inkluderas i undervisningen sänder ut värderingar till eleverna. Skönlitteraturen är full av genusnormer, baserat på lärarens val av och arbete kring skönlitteratur kommer normerna att bekräftas eller dementeras. Utifrån lärarens val varierar de värden som eleverna får med sig. Därför vill vi med denna studie belysa vikten av att som lärare vara medveten om och reflektera kring sina val av skönlitteratur. Resultatet av studien visar att alla de tre teoretiska utgångspunkterna ramfaktorer, följemeningar och genus påverkar lärares val av skönlitteratur. Tidsfaktorn begränsar men blir mindre avgörande i takt med växande erfarenhet. Närsamhällets möjligheter är viktigt, som tillgången till bibliotek och bibliotekarie. Samtliga lärare försöker via skönlitteraturen att förmedla mångfald och ett genustänk till sina elever. Detta gör de på olika sätt och med olika innehåll beroende på vad de anser att eleverna behöver. Några informanter låter ibland eleverna välja litteratur, några väljer själva men tar hänsyn till elevernas intressen och behov i sina val. Det kollegiala samarbetet på arbetsplatserna är avgörande, speciellt om läraren själv har låg erfarenhet inom yrket. Som blivande lärare inser vi vikten av att som nyexaminerad ta tillvara på och hitta nya möjligheter. En slutsats vi dragit är att nya lärare behöver extra tid och hjälp för att hitta skönlitteratur och planera undervisning kring densamma.