Barns inflytande och delaktighet i estetiska aktiviteter : En intervju- och observationsstudie

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Gävle/Didaktik

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns rätt till delaktighet och inflytande i undervisning inom och med estetiska uttrycksformer i förskolan. Till de estetiska uttrycksformerna räknas i arbetet, med stöd i läroplanen (Skolverket, 2018) bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. I undersökningen används en kvalitativ metod i form av kontextuella fallstudier och kombineras två olika metoder för datagenerering, intervjuer och observationer. I arbetet har kontextuella fallstudier använts som är ett utforskande där empirisk data genomförs och där beskrivningar av situationer och sammanhang som en situation utspelar sig i beskrivs, vilket innefattas av den kvalitativa metoden. I undersökningen så har två observationsmetoder använts vilket dels innefattas av intervjuer med förskollärare dels observationer av barn och deras interaktion med förskollärare i estetiska aktiviteter. Analysverktyg som används för detta arbete innefattas av Shiers (2001) delaktighetsmodell som grundar sig i att analysera barns delaktighet via fem delaktighetsnivåer. Det teoretiska ramverket som har använts i detta examensarbete har bestått av diskursanalys, med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktrelationer. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser sig skapa möjligheter för barnen att nyttja sitt inflytande och sin delaktighet i förskoleverksamheten vilket inkluderar de estetiska aktiviteterna. Förskollärarna menar även att barnen tillhandahåller valmöjligheter och handlingsutrymme via en tillgänglig miljö och multimodala kommunikationsverktyg. Dessutom betonar förskollärarna i undersökningen vikten av att följa det läroplanen för förskolan föreskriver när förskollärarna planerar för att ge barn delaktighet och inflytande i estetiska aktiviteter. Detta både bekräftas och dementeras av resultaten i observationerna. Slutsatsen i detta arbete är att olika maktpositioner existerar mellan barn och förskollärare, där förskollärare har större makt än barnen. Förskollärare har ändå möjlighet att dela med sig av makten till förskolebarnen i estetiska aktiviteter, genom att inta olika former av makt och lärarkontroll, som i sin tur möjliggör att barnen delges inflytande och delaktighet i större utsträckning under estetiska aktiviteter. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)