Simuleringsstudie av ett framtida materialflöde på Outokumpu i Avesta

Sammanfattning: Outokumpu håller på att investera fem miljarder kronor i verket i Avesta, investeringan ska vara klar år 2015. Investeringen innebär en förändring i företagets försörjningskedja. Detta innebär konsekvenser för flödet genom verket. Den här rapporten syftar till att undersöka hur materialflödet ska styras genom verket, samt att identifiera problemområden som kan uppstå och ge förslag till lösningar på dessa. Denna studie har dels bedrivits genom fältstudier i form av intervjuer och observationer, dels genom en simuleringsstudie som behandlar verkets flöde från slipning till färdigställning. Data som har använts i simuleringsstudien är till exempel lagernivåer, ledtider och beläggningsgrader. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:- Hur ser nuläget ut på Avesta Jernverk utifrån teoretiska analysmetoder och analys av observerade problem?- Vilka problem (höga lagernivåer, trånga sektorer och så vidare) kan Avesta Jernverk möta i och med investeringen Projekt 2015 och hur kan dessa hanteras?- Vilka blir konsekvenserna för flödet i och med Projekt 2015 vid ett antal olika scenarion, se avsnitt \ref{s:experimentering}?- Hur skulle ett scenario behöva se ut för att flödet ska klara av den framtida ökade produktionstakten?    I nulägesanalysen framkom brister i framförallt informationsflödet. Detta beror till största del på att olika datasystem används i olika delar av flödet. Det identifierades också ett dåligt samarbete vad gäller samplanering mellan de olika linjerna och detta är något vi efterfrågar. I dagsläget ser vi dock inget större behov av detta eftersom många linjer lider av materialbrist. Simuleringen visade att kapaciteten i Färdigställningen inte räcker till för det framtida flödet. Ett förslag på ett optimalt flöde ges där takten för de trånga sektorerna är satta för att hålla ett jämnt flöde. Våra förslag inför framtiden innefattar bland annat en modell på hur samplanering skulle kunna ske via en så kallad "`Flödesplanerare"' för att undvika översvämning av framförallt Färdigställningen, som har visat sig vara en trång sektor. Vi efterfrågar också ett integrerat datasystem för att öka förståelsen och samarbetet mellan de olika byggnaderna på verksområdet. Vi ser också en snedfördelning i kapacitet mellan de olika linjerna, vilket vi rekommenderar att man tar i beaktande när den nya investeringen ska fördelas så att inte onödiga trånga sektorer uppstår. Slutligen hoppas vi att rapporten varit till hjälp för Outokumpu och att simulering kan komma att bli ett framtida verktyg för företaget.