Återkallelse vid fusk och lögner - Om negativ rättskraft i migrationsrätt och allmän förvaltningsrätt

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Ett gynnande svenskt förvaltningsbeslut får som huvudregel inte ändras. Detta brukar kallas att beslutet vinner negativ rättskraft, eller att det är orubbligt. Till denna huvudregel finns ett antal undantag. Ett av undantagen är om den enskilde vilselett myndigheten och därmed fått ett gynnande beslut som denne inte hade rätt till. Uppsatsen behandlar i vilka situationer svenska myndigheter får återkalla gynnande beslut när en enskild har vilselett myndigheterna. Dels behandlas vad som gäller inom den allmänna förvaltningsrätten som regleras av förvaltningslagen (2017:900), dels reglerna om återkallande av uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Uppsatsens syfte är att beskriva, jämföra och till viss del problematisera reglerna i de båda rättsområdena. För att göra detta används en rättsdogmatisk metod. Uppsatsen visar att det finns stora skillnader mellan regleringarna om negativ rättskraft inom den allmänna förvaltningsrätten och migrationsrätten. För att återkalla ett uppehållstillstånd för en person som haft sådant tillstånd i mer än fyra år krävs synnerliga skäl. I praxis har detta kommit att tolkas som att personen ska ha en svag anknytning till Sverige. Några motsvarande bestämmelser finns inte inom den allmänna förvaltningsrätten. Utredningen SOU 2019:50 behandlar frågan vilka beslut som ska kunna återkallas om en person fuskat på högskoleprovet och blivit antagen till en högre utbildning. Utredningen föreslår bland annat att det ska införas ett förbud mot att återkalla antagningsbesked efter att examensbevis utfärdats. Utredningen används för att visa de svårigheter som finns med att reglera orubbligheten av ett gynnande beslut i svensk förvaltningsrätt. Slutsatsen är att specialregleringen i utlänningslagen och den föreslagna regleringen i SOU 2019:50 är mer gynnsam för enskilda. Detta kritiseras i uppsatsens avslutande del. I den delen belyses även en situation då regleringen i utlänningslagen riskerar att leda till olämpliga tillämpningsresultat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)