Läxor - konservativ kvarleva eller användbart verktyg? : en litteraturstudie kring forskning och debatt om läxor

Sammanfattning: Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ”sanningar” och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till. Detta har gjorts i en litteraturstudie där aktuell, företrädesvis svensk, forskning redovisats. Dessa allmänna uppfattningar är hämtade ur ett politiskt anförande och en motion samt publikationer från tidningsartiklar. Även statistik rörande ämnet finns presenterad. Avslutningsvis har den allmänna debattens meningar jämförts med forskningsresultatens.   Arbetets frågeställningar har varit vad forskning säger angående läxor? Vilka uttalade åsikter som finns bland allmänheten rörande läxor och elevansvar? Samt hur forskningen svarar mot dessa uppfattningar?   Den sökta forskningen har i princip begränsats till 2000-talet och vad som tydligast framkommit är att elever med skolengagerade föräldrar presterar bättre i sina studier. Detta anser forskningen bero på att dessa elever får hjälp och stöd med sina läxor och för det ansvar som åläggs dem i skolan. De skolengagerade föräldrarna har visat sig vara de som själva har en hög utbildningsnivå och av den orsaken för över studiemotivation till sina barn som dessutom ofta upplever skolans kontext som bekant och hemtam. Vad som även visat sig är att läxor fungerar som en bidragande faktor till konflikter mellan hem och skola samt mellan elever och deras föräldrar. Detta har att göra med föräldrars förmåga (vissa föräldrar efterfrågar fler och mer utmanande läxor) eller oförmåga att ge sina barn läxhjälp. Även när, var och hur läxorna ska göras kan orsaka gräl och slitningar i hemmen tillika de språkliga svårigheter som blir en realitet för föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Andra synvinklar som framkommit är att läxor leder till att elever upplever sig stressade och att dessa hemuppgifter inkräktar på deras fritid.