Hållbara åtgärder för minskat matsvinn i svenska skolkök

Sammanfattning: En tredjedel av all mat som produceras för människor når aldrig en mänsklig mage. Sveriges kommuner beskrivs i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som en mycket viktig del i omställningen för ett hållbart samhälle och den offentliga måltiden benämns vara en angelägen del i det arbetet. Vi genomförde fallstudier på tre svenska skolor och utvärderade hur matsvinn i skolkök påverkas av synen på mat, hur graden av engagemang och kunskap påverkar svinnet samt huruvida städer och kommuner kan stödja skolorna i arbetet mot svinnet. Det gjordes genom att studera tidigare forskning samt utföra intervjuer, observationer och enkäter.Resultatet i vår undersökning visade att skolorna i Göteborg hade betydligt lägre andel matsvinn än skolan i Malmö. De främsta skillnaderna handlade inte om arbetet i matsalen, utan om övergripande attityder till hur arbetet med matsvinn ska bedrivas. Kommuner och städer kan bidra till skolan och skolkökens minskade matsvinn genom att tydligt signalera att frågan ligger högt på agendan. På så vis finns en möjlighet att sprida en kultur och ett engagemang för uppgiften. I Göteborg mäts matsvinnet dagligen och utvärderas och följs upp månadsvis. Det har gjort att kökspersonalen upplever matsvinnsarbetet som en integrerad och självklar del i det dagliga arbetet. I Malmö läggs mer ansvar över på de enskilda medarbetarna i köken.För elever kan mat vara så mycket mer än bara mat. Särskilt för äldre barnen kan maten bli en del av identitetsskapandet. Vi har undersökt hur elever, kökspersonal och pedagoger kan påverka varandras attityder till maten i skolköken. Det som särskilde den av skolorna med allra lägst matsvinn var kökspersonalens kommunikation med eleverna kring maten vid själva serveringen.