Samverkan eller oenighet? : En kvalitativ studie om samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten

Sammanfattning: I dagens Sverige drabbas allt fler barn och unga av psykisk ohälsa, i rapporter framkommer dystra framtidsutsikter om att antalet barn och unga kommer att öka. Då det kommer till barn och unga med komplexa behov, ställer det i sin tur högre krav på samverkan mellan kommun och region. För att säkra att barn och unga får den rätta hjälpen är samverkan lagstadgad och något socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver förhålla sig till. Därmed syftade denna studie till att undersöka hur kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever samverkan sinsemellan. För att undersöka studiens syfte användes kvalitativ metod varvid tre kuratorer från BUP samt fyra socialsekreterare från socialtjänstens barn och ungdomsenhet intervjuades. I arbetet med att tolka resultatet för studien användes tidigare forskning samt de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. I analysen av empirin uppmärksammandes fyra teman som utgjorde grunden för resultatet, personbundet, kunskap och förståelse för varandras verksamheter, framgångsfaktorer för samverkan samt förhindrande faktorer för samverkan. Några viktiga slutsatser utifrån dessa var att en god relation till samverkanspartner var nödvändig samt att en mer omfattande kunskap och förståelse för varandras verksamheter önskades. Vidare nämndes brist på resurser samt avsaknad av insatser som förhindrande faktorer och högt engagemang samt uppvisande av respekt som främjande faktorer i samverkansarbetet.