Ungdomars upplevelse att leva med diabetes typ 1 : En litteraturstudie
Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige lever ungefär 50,000 personer med sjukdomen. Sjukdomen, som uppstår när bukspottkörtelns insulinproducerande celler förstörs och inte längre kan producera insulin, kräver många förändringar i vardagen relaterat till egenvården bestående av insulininjektioner, kontroller av p-glukos och kostrådgivning. Sjukdomen drabbar oftast barn och ungdomar då fysiska, biologiska och sociala förändringar som tillsammans med sjukdomen kan medföra hinder till att känna välbefinnande. Svårighet har påträffats i hur ungdomarna sköter egenvården. Sjuksköterskan är en viktig roll i processen till lyckad egenvård. Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys gjordes Resultat: Tre kategorier bildades. ‘’Bristande egenvård’’, ‘’Omgivningens stöd till god egenvård’’ och ‘’Omgivningens bidragande till bristande egenvård’’. Egenvården blev bristande genom att ungdomarna inte regelbundet kontrollerade p-glukos eller injicerade insulin, svårigheterna att följa kostrekommendationerna och att de kände sig annorlunda. Omgivningen har också stor betydelse för ungdomens egenvård. Slutsatser: De största anledningarna till att egenvården brister är att ungdomarna inte vill vara annorlunda, rädslan för hypoglykemi och svårigheter att följa kostrekommendationerna. Vänner och familj kan vara ett stöd och bidrar till god egenvård, men kan också bidra till bristande egenvård. Sjuksköterskan har stor inverkan på egenvården, samtidigt som brister har identifierats. Att sjuksköterskan utgår från patientens unika värld och situation är av stor betydelse för ungdomarnas upplevelse av vården och egenvården.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)