Kunskapen och inställningen till användning av trä som stommaterial: Den geografiska spridningen i Sverige

Sammanfattning: Regeringen och byggbranschen har mål för att uppnå ett klimatneutralt byggande där materialet trä framställs som en viktig del. Samtidigt indikerar statistik på att trästommar är i ett underläge i jämförelse med andra stommaterial och att andelen lägenheter i flerbostadshus medträstommar skiljer sig åt geografiskt. Syftet med studien är att undersöka och förstå hurentreprenörers samt beställares inställning och kunskap kring att bygga med trä som stommaterial skiljer sig åt geografiskt i landet. De metoder som använts i studien ärenkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer. I enkätundersökningen deltog 80respondenter, alla i en beställarroll då inga svar erhölls från entreprenörer. Intervjuergenomfördes med tolv respondenter i Skellefteå, Göteborg och Malmö. Empirin har analyserats utifrån tidigare forskning, regeringsmål, utvalda städers bakgrund och tradition, kända problem och krav för träbyggnader, träbyggnadstekniker samt insatser för ett ökat träbyggande. Dengeografiska skillnaden har beaktats vid analys av intervjusvaren. Aspekter för träbyggande som identifierats i studien stämmer till stor del överens med tidigare studier, dock framträderfuktproblematiken tydligare. Resultat som tyder på skillnader i erfarenhet och inställning är inte jämförbara med tidigare forskning eftersom en geografisk jämförelse i hela landet inte påträffats. Det generella kunskapsläget hos aktörer i beställarrollen indikerar på att trä är i ett kunskapsmässigt underläge jämfört med andra stommaterial. Det generella kunskapsläget hos entreprenörer gick inte att besvara på grund av för låg svarsfrekvens. Det finns mindre skillnader i inställning mellan de deltagande städerna. Den stad som ter sig bygga mest i trä uppvisar den mest negativa inställningen. Den uppfattade kunskapen skiljer sig inte anmärkningsvärt åt mellan de deltagna städerna, däremot indikeras att kunskap är bunden till de städer där erfarenhet finns. Det går dock inte att dra slutsatser, generaliserbara för helaSverige. Resultaten i studien anses användbara eftersom studien lyfter aspekter som kan vara viktiga i vidare forskning och i branschen.