Ökad hållbarhet genom Green IS : En studie om digitala klimatverktyg i svenska kommuner och regioner

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för informatik (IK); Linnéuniversitetet/Institutionen för informatik (IK)

Sammanfattning: Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning och därmed krävs ett omfattande arbete för att minska vår klimatpåverkan. Parallellt i samhället har det skett en stor utveckling inom digitalisering och ökad implementation av informationssystem. Tidigare forskning belyser att informationssystem besitter en stor potential för ett mer hållbart arbete där kommuner och regioner innehar en viktig roll i att miljöanpassa sina verksamheter. Green IS (Green Information Systems) och Environmental Management Systems (EMS) är två termer som vuxit fram inom IS-sektorn. Det innebär att implementera informationssystem som stödjer miljöarbete och hållbarhet samtidigt som effektivisering och kostnadsreducering eftersträvas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kommuner och regioner i Småland använder sig av Green IS och EMS för ett mer hållbart klimatarbete. Studien ämnade att belysa vilken sorts system som används och huruvida det bidrog till ett minskat klimatavtryck. Kommuner och regioner är stora aktörer och det ses som viktigt att de ligger i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ små-N-studie på sex kommuner och regioner. Informanterna valdes ut strategiskt då de arbetade i olika roller på respektive miljöenhet. Insamling av empiriskt material utfördes genom semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse inom området. Vidare tillämpades en tematisk analys för att strukturera det empiriska resultatet. Strategiska teman valdes ut för att framhäva hur kommuner och regioner verkar i det generella miljöarbetet, hur de använder informationssystem och huruvida det har hjälpt till för organisationen. Resultatet från den här studien visade att kommuner och regioner använde en mängd system och digitala verktyg inom verksamheten som kan härledas till Green IS och EMS. Majoriteten av organisationerna hade någon form av mjukvara för att beräkna och rapportera klimatdata, samt möjlighet att visualisera denna data. I organisationernas klimatarbete användes det för att samla in statistik för utsläpp och samtidigt identifiera kritiska områden. Det mynnade ut i att åtgärder har kunnat implementerats i avsikt mot ett mer effektivt miljöarbete. Det empiriska resultatet tyder på att det inte finns några kvantitativa siffror på hur användningen av Green IS och EMS har påverkat organisationernas klimatavtryck. Det har istället varit till hands genom ett effektivare sätt att identifiera kritiska områden genom beräkning och visualisering av klimatdata, som sedan har agerat underlag för åtgärder. Följaktligen har Green IS och EMS implementerats på flera sätt i kommuner och regioner vilket lett till indirekta minskningar i dess utsläpp.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)