Prevalens av fotröta och smittsam digital dermatit hos svenska får – en fältstudie

Sammanfattning: Denna studie har undersökt förekomsten av de två smittsamma klövsjukdomarna fotröta och CODD (Contagious ovine digital dermatitis) hos får i Sverige. Fotröta är vida spridd världen över och orsakar nekrotiserande inflammation i klövspaltshuden som i ett senare skede kan leda till underminering av sulhornet och klövkapselavlossning. CODD har ännu bara påvisats i ett fåtal länder och orsakar en inflammation i kronranden som sedan sprider sig distalt och kan även den resultera i att klövkapseln lossnar från underliggande vävnad. Fotröta orsakas av den Gramnegativa, anaeroba bakterien Dichelobacter nodosus och en sekundär infektion av Fusobacterium necrophorum tros kunna förvärra klövskadorna ytterligare. Den exakta etiologin bakom CODD är ännu okänd men tre arter (T. pedis, T. phagedenis och T. medium) ur spiroketsläktet Treponema tros spela en bidragande roll i sjukdomsutvecklingen. År 2004 upptäcktes det första fallet av fotröta i Sverige och två prevalensstudier utfördes år 2009 och 2020. Dessa studier baserades på undersökningar och provtagningar från slaktklövar från olika slakterier i landet och individprevalenserna som då framkom uppgick till 5,8 % respektive 1,8 %. År 2019 och 2020 påträffades och dokumenterades de första två fallen av CODD i Sverige. Syftet med denna studie var att göra en uppföljande prevalensstudie över båda sjukdomarna på vuxna djur i fält för att jämföra om det förelåg en skillnad i prevalens mellan vuxna djur och lamm. Djurägare från 99 besättningar ombads att fota klövar samt ta svabbprover från djur över ett års ålder under hösten 2022 och totalt erhölls data från 297 djur. Klövfotona bedömdes visuellt utifrån kriterier för de båda sjukdomarna och proverna analyserades med hjälp av realtids PCR med avseende på D. nodosus, F. necrophorum samt Treponema spp. Även virulensbestämning för D. nodosus och underartsbestämning för F. necrophorum utfördes samt en PCR för specifik detektion av tre CODD-associerade Treponema-arterna. Individprevalensen för fotröta i studien var 0,7 % medan besättningsprevalensen 2,0 %. Ingen klöv med en fotrötegrad ˃ 2 återfanns. Ingen statistisk skillnad kunde ses mellan denna studie och den som utfördes 2020 med avseende på fotröta och troligen föreligger ingen prevalensskillnad mellan vuxna får och lamm i landet. Dock bör detta resultat beaktas med försiktighet då insamlingen av material till de olika studierna skiljer sig åt. Individprevalensen för D. nodosus (5,7 %) skiljde sig inte mycket från den senaste studien (6,1 %). Besättningsprevalensen för bakterien uppgick till 9,1 %. Samtliga stammar av D. nodosus som påvisades i studien var benigna. Individ- och besättningsprevalenserna för F. necrophorum var också låga, 1,3 % respektive 3,0 %. Endast den mindre virulenta underarten funduliforme av F. necrophorum kunde påvisas. Individprevalensen av Treponema spp. var liksom i studien från år 2020 hög, 65,0 % och förekom hos samtliga djur med fotröta grad 1 och 2, samt hos majoriteten av övriga djur. Besättningsprevalensen uppgick till 83,0 % men inga av de tre CODD-associerade arterna kunde påvisas och inget fall av CODD påvisades i denna studie. Sammanfattningsvis ses i underlaget att prevalensen av fotröta, virulenta stammar av D. nodosus och CODD är låg i Sverige hos vuxna får. Detta, tillsammans med resultat från tidigare prevalensstudier, talar för att det råder ett gynnsamt läge i landet med avseende på fotröta och CODD.