Singel efter sextio : En kulturanalytisk studie om ålder, genus och relationer

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur pensionerade kvinnor talar om att leva utan partner. I fokus för analysen står föreställningar om ålder, relationer, genus och sexualitet. Studien är baserad på åtta stycken intervjuer. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv, med inspiration från performativitetsteori, en konstruktivistisk förståelse av genus och ålder, samt ett intersektionellt perspektiv. Resultaten visar att det finns en ovilja att tala om och identifiera sig som gammal, att vissa sätt att åldras konstrueras som mer önskvärda, att sätt att motverka ensamhet bland äldre förstärker normen av ensamhet som något stigmatiserat, samt att ålder och åldrande konstrueras och får innebörd i relation till andra maktaspekter, däribland genus, civilstånd och sexualitet. Studiens slutsats är att föreställningar om ålder och åldrande inverkar på intervjupersonernas sätt att förstå och tala om sig själva, att upplevelsen av ålder konstrueras i relation till normsystem och kontext och att förståelsen av ålder inverkar på förhållningssätt till ensamhet och singelskap.