Vem blir jag här? : Synliggörande av vardagslitteracitet hos ensamkommande unga

Sammanfattning: Denna studie undersöker vardagslitteracitet hos ensamkommande unga asylsökandesom studerar på allmänkurs vid en folkhögskola. Deras studier bedrivs på grundskoleochgymnasienivå. Samtliga av de unga är asylsökande med tillfälligt uppehållstillståndvillkorat av deltagande i studier på gymnasienivå.Studiens teoretiska ram tar sin utgångspunkt i en sociokulturell förståelse avlitteracitet utifrån New Literacy Studies samt hur litteracitet formas av diskurser.Dessa teorier sätts i relation till Gees och Wedins forskning kring flerspråkighet ochidentitetsförhandling. Analysen bygger på narrativ som beskriver de sju deltagarnasvardagslitteracitet utifrån insamlade foton och semistrukturerade fotoretrospektivaintervjuer.I studien delges hur deltagarnas vardagslitteracitet formas av omständigheter somkontext, språk, artefakter och arenor. De erfarenheter som framträder i narrativenskildras som fem teman: vardagsrutinernas praktiker, praktiker kringmyndighetskontakter och samhällsengagemang, mediepraktiker, praktiker kringrelationer och personlig kommunikation och lärande praktiker. Olika diskurservillkorar och möjliggör deltagarnas litteracitet. Dessa diskurser kan knytas tilldeltagarnas egen bakgrund, till kamrater, till skolans sammanhang och till detomgivande samhället.Studiens bidrag till forskningsområdet består bland annat i uppmärksammandet av deungas kompetenta förhållningssätt till sin vardagslitteracitet. Folkhögskolan som enmöjlig framgångsrik kontext för språk och litteracitetsutveckling lyfts fram iundersökningens resultat liksom att övergripande samhälleliga normer påverkar synenpå andraspråksinlärares kompetenser och erfarenheter. Av resultaten framträder enbild av den undervisning som deltagarna tar del av som normativt enspråkig, vilketosynliggör deltagarnas språkkompetens och begränsar deras möjligheter att bidra medegna och tidigare erfarenheter. I motsats till detta framstår vardagen utanför skolansom sammanhang där deras litteracitetsförvärvande möter vidare språkligautmaningar. Det är även främst utanför undervisningen, på skolan och i detomgivande samhället, som deltag arnas identitetsförhandling ar ochlitteracitetsutveckling äger rum i mötet med andra och nya diskurser. Dessa resultatuppmärksammar betydelsen av att erfarenheter utanför undervisningen värdesätts ochges utrymme i klassrummet. Resultaten bidrar med ny kunskap till forskningsfältetoch yrkesverksamma inom skolan beträffande den avgörande betydelse ettflerspråkigt perspektiv och flerspråkiga normer kan ha för deltagarnas utveckling.