Klimatkalkyler inom vatten- och avloppsbranschen - En analys av hur klimatkalkyler kan bli en rutin i nyanläggningsprojekt för vatten- och avloppsledningsnät

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur vatten- och avloppsbranschen (VA-branschen), i relation till övrig bygg- och anläggningssektor, arbetar med klimatkalkyler idag. Detta har gjorts för att identifiera vilka som är de grundläggande förutsättningarna som krävs för att klimatkalkyler ska bli en rutin i nyanläggningsprojekt för VA-ledningsnät och vad VA-branschen behöver utveckla utifrån branschens förutsättningar idag. Av Sveriges totala årliga fossila utsläpp står bygg- och anläggningssektorn för cirka 20%. För att uppnå sektorns gemensamma mål om att vara klimatneutral år 2045 krävs det därför att åtgärder införs som möjliggör ett arbete mot en minskad klimatpåverkan inom branschen. Ett sätt är att använda sig av klimatkalkyler för att kartlägga koldioxidutsläpp i ett projekt och utifrån klimatkalkylens resultat införa åtgärder som minskar projektets klimatpåverkan. I större projekt för anläggande av väg- och järnväg ställer Trafikverket krav på att klimatkalkyler upprättas. Krav ställs även inom byggbranschen genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2022 om att upprätta klimatdeklarationer vid nybyggnationer. Inom VA-branschen finns i dagsläget inget liknande krav på att upprätta klimatkalkyler. Examensarbetet har därför studerat vilka grundläggande förutsättningar som måste utvecklas för att klimatkalkyler ska bli en rutin även i VA-ledningsprojekt. Studien utfördes med hjälp av en omvärldsanalys som gav en inblick i hur bygg- och anläggningssektorn i stort arbetar med klimatkalkyler. Vidare gjordes en fallstudie som bidrog till fördjupad förståelse av arbetsprocessen i ett VA-ledningsprojekt och hur klimatkalkyler hade kunnat införas och tillämpas i olika VA-aktörers arbete. Examensarbetet visade att det inom VA-branschen behövs en samordnad nationell styrning av arbetet med klimatkalkyler och klimatkrav. Det visade även att utveckling av en livscykelbaserad beräkningsmetod, gränsvärden i kombination med uppföljning, en klimatdatabas och en informationsstruktur på branschgemensam nivå krävs för att underlätta implementeringen samt säkerställa att arbetet sker enhetligt. Vidare behöver riktlinjer upprättas i varje projekt för att tydliggöra en projektgemensam metod för när och hur klimatkalkyler ska tillämpas och följas upp, samt vilket syfte en klimatkalkyl ska uppfylla i olika skeden. Slutligen är det viktigt att kunskapsnivån om livscykelanalyser höjs för att kunna tolka klimatkalkylers resultat i syfte att jämföra olika alternativ och besluta om lämpliga klimatreducerande åtgärder.