Rätten att bilda familj oavsett sexuell läggning - En analys av Europadomstolens praxis

Sammanfattning: HBT-rättigheter är, och har under de senaste trettio åren varit, en aktuell politisk och juridisk fråga i Europa. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån Europadomstolens praxis diskutera vilka familjerättigheter HBT-personer har idag i Europa, och även diskutera den aktuella forskningen kring rättighetsutvecklingen i Europadomstolens praxis när det gäller denna fråga. Med dessa frågeställningar som grund beskriver denna uppsats rätts- och forskningsläget, samt knyter det empiriska materialet till de teorier om rättighetsutvecklingen som finns i aktuell doktrin. Uppsatsen beskriver först de för ämnet relevanta artiklarna 8, 12 och 14 i Europakonventionen, och de principer Europadomstolen använder för att tolka dessa. Sedan presenteras det empiriska materialet i form av domar och beslut från Europadomstolen och Europakommissionen, och det aktuella rättsläget klargörs. Därefter beskrivs det aktuella forskningsläget och de olika teorier kring rättighetsutvecklingen som finns. Slutsatserna blir att när det gäller Europadomstolens avgöranden rörande HBT-rättigheter kan man säga att fokus idag har flyttats från så kallade ”sex rights” till ”love rights”. Från att ha behandlat domar som rör HBT-personers rätt att få utleva sin sexualitet och att inte bli diskriminerade på grund av denna, har frågan nu förflyttats till att gälla HBT-personers rätt till rättsligt erkännande och likabehandling av sina kärleksförhållanden. Svaret på frågan om alla idag har rätt att bilda familj oavsett sexuell läggning enligt Europakonventionen får tyvärr besvaras nekande. Det finns dock skillnader beroende på vilken rättighet det är frågan om och beroende på om det gäller transsexuella eller homosexuella, par eller individer. Resultatet av den empiriska rättsfallsundersökningen visar tydligt att erkännandet av HBT-personers rättigheter sker i en viss ordning, och att det i Europadomstolen är lättare för HBT-personer att hävda privata rättigheter än offentliga rättigheter. Hinder för rättighetsutvecklingen är både lagstiftningens heteronormativa konstruktion och den heteronormativa tillämpningen av denna. Den främsta anledningen till att området HBT-rättigheter har kunnat utvecklas relativt snabbt de senaste trettio åren är Europadomstolens användning av living instrument doktrinen. Avgörande faktorer för den fortsatta utvecklingen av HBT-personers familjerättigheter är: en mer moralisk tolkning av Europakonventionen, en ökad tolerans av homosexualitet, en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter, upplösande av de värderingar som binder äktenskapet till könsordning och reproduktion, samt en ökad sekularisering i Europa. Uppsatsen visar att det är en lång väg kvar till lika rättigheter för alla, att oavsett sexuell läggning, bilda familj. Europadomstolens tolkningar av Europakonventionen har dock i flera fall lett, och fortsätter att leda, till utveckling av HBT-personers rättigheter i många europeiska länder.