”DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM BACKAR OCH LYSSNAR PÅ TJOCKA PERSONER” En kvalitativ intervjustudie om kroppsaktivisters digitala aktivism

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Sammanfattning: Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet med inriktning PR, opinionsbildning och omvärld Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2017 Handledare: Malin Sveningsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 45 Antal ord: 17 564 Syfte: Studien syftar till att undersöka hur fettaktivister upplever, samt vad de har för erfarenheter av, organisering inom ramen för deras fettaktivism på sociala medier. Teori: Muted Group Theory, Counterpublics, Nya former för organisering, Representation, Former av fettaktivism Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Tre kvalitativa samtalsintervjuer med aktiva fettaktivister i skilda åldrar och med skilda års erfarenhet av fettaktiviströrelsen Resultat: Studiens resultat visar att den enbart är en av de tre respondenterna som har erfarenhet av organisering inom ramen för hennes fettaktivism. Det har hon av två anledningar varav den första är att hon själv skapar organisering. Hon har startat ett företag som arbetar med kroppsaktivism, där hon har sett till att ge andra personer än sig själv och sina kollegor utrymme att synas. Till det här företaget har hon och hennes kollegor även skapat en egen hashtag som tillåter andra fettaktivister att hitta varandra och samlas under den. Den andra anledningen är att hon är med i flertalet separatistiska Facebookgrupper för tjocka personer där medlemmarnas diskussioner senare blir inlägg på exempelvis deras Instagramkonton. Respondenterna anser att de i feministiska separatistiska Facebookgrupper inte tas på allvar på samma sätt som andra marginaliserade grupper. Alla tre respondenter använder främst Instagram för att sprida sin fettaktivism och två av respondenterna är med i minst en Facebookgrupp där de kan diskutera med andra tjocka personer. En av respondenterna anser att den aktivistform samt de verktygen som används idag kan leda till de förändringar som hon är ute efter. Två av respondenterna anser att den aktivistform och de verktyg som används idag kan vara en bra början för att skapa förändring, varav en av dem tror att det behövs mer organisering och offentligt tal för att skapa samhällsförändring på riktigt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)