Konkurrens och digitalisering - En kritisk granskning av EU:s konkurrensrättspolicy i den digitala eran

Sammanfattning: Digitaliseringen har revolutionerat våra samhällen. Hur vi kommunicerar och interagerar med varandra och hur vi handlar produkter och tjänster har över de senaste åren varit föremål för drastiska förändringar. Bakom dessa förändringar står ett fåtal digitala jättar. Trots att förändringarna har ökat konsumentvälfärden och i regel varit positiva, har farhågor lyfts. Detta har inte minst uppmärksammats inom den konkurrensrättsliga sfären. Utvecklingen har medfört att ett fåtal stora företag har kunnat agera som grindvakter. Vidare har nätverkseffekter, extrema skalfördelar och databeroende bidragit till att dessa företag har fått en orubblig marknadsposition. Trots att de inte anses vara dominanta i konkurrensrättslig mening, kan de agera som monopolister. Resultatet har inneburit höjda inträdesbarriärer för uppstartsbolag, högre priser för konsumenter, lägre innovation och valbarhet bland produkter och tjänster samt ett hämmat konkurrensklimat på marknaden. Därmed har den konkurrensrättsliga debatten intensifierats. Det är tydligt att digitala marknader behöver regleras, dock inte hur det görs bäst. EU har klarligen uttryckt sin ledande roll in i den digitala eran. Följaktligen la kommissionen under hösten fram lagförslag om nya konkurrensverktyg, som utökar kommissionens befogenheter gentemot digitala aktörer. Digitaliseringen är här för att stanna. För att hantera den snabba samhällsutvecklingen behövs en motsättning. Ett nytt förhållningssätt är väsentligt för skyddet och utvecklingen av den inre marknaden. En översyn av skadeteorier och analysverktyg är tänkbara åtgärder. Nya regleringar bör vara proportionerliga, flexibla och ändamålsenliga. Vidare är det vitalt för den fortsatta konkurrensrättsliga rättsutvecklingen att det system som har utvecklats fram tills nu inte undermineras, trots de omfattande förändringar vi ställts inför.