Covid-19 – ett ingenmansland för förskolebarn i utsatthet

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/HHJ, Avd. för socialt arbete

Sammanfattning: Forskning visar att risken för våld och utsatthet i hemmet för barn ökar som en konsekvens av ”nedstängningar” under våren 2020 i samband med covid-19. Personal vid förskola och socialtjänst mister insyn i förskolebarns liv när vårdnadshavare håller barn hemma. Utsatta barn hamnar således i – vad i studien benämns vara – ett ingenmansland. Studien syftar till att undersöka hur personal inom förskola respektive socialtjänst uppfattar pandemin påverkat förskolebarns frånvaromönster i relation till upprättade orosanmälningar gällande barn i förskoleålder våren 2020. Data insamlades från förskolerektorer samt socialsekreterare. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys utifrån Becks teori om risksamhället. Resultaten visar att förskolan i jämförelse med innan pandemin, har lägre grad av insyn i barns liv samtidigt som socialtjänsten inte ser ett pandemirelaterat ökat antal orosanmälningar, snarare ett minskat eller stagnerat inflöde. Resultaten visar att barns utsatthet i hemmet därmed har ökat. Förskolebarn är  hemma i högre utsträckning än tidigare, särskilt barn med annat modersmål än svenska, samtidigt som förväntad ökning av orosanmälningar till socialtjänsten uteblivit. Rektorer gjorde inte i högre utsträckning orosanmälningar, trots att de uttryckt en direkt och indirekt ökad oro för barn. Barns hemsituation osynliggörs på så sätt för professionella vuxna, och barnen hamnar mellan skyddsnätet förskola och socialtjänst.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)