Tidig utveckling av referentiell kommunikation hos svenska barn 2;6, 3;0 samt 3;7 år gamla

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Logopedi

Författare: Johanna Kyrö; Linnea Nilsson; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Referentiell kommunikation är en Theory of Mind-förmåga som börjar att utvecklas hos barn i förskoleåldern. Förmågan innebär funktionell kommunikation mellan talare och lyssnare. Talaren ansvarar för att bidra med tillräcklig information för att lyssnaren ska förstå och lyssnaren ansvarar för att identifiera om talaren har bidragit med tillräcklig information. Forskare har försökt kartlägga när referentiell kommunikation och andra Theory of Mind-förmågor utvecklas och dess relation med språkliga förmågor.        Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av referentiell kommunikation samt dess samband med vedertagna Theory of Mind-förmågor och språklig förmåga hos svenska barn 2;6, 3;0 och 3;7 år gamla. Även sambandet med demografiska faktorer såsom syskonantal, kön och vårdnadshavares yrke undersöktes.        Sammantaget medverkade 34 barn, 14 flickor och 20 pojkar. Medelålder och standardavvikelse för de deltagande barnen var 2;6 (1,3), 3;0 (0,6) och 3;7 (0,5) år.  Referentiell kommunikation undersöktes med ett nyligen framtaget test (Mimmi-testet) som översattes till svenska av författarna till föreliggande uppsats. Vedertagna Theory of Mind-förmågor samt språkförståelse undersöktes med åldersanpassade test. Information om barnens språkutveckling samt demografiska faktorer inhämtades från vårdnadshavare med hjälp av en enkät.        Resultatet indikerar att referentiell kommunikation utvecklas hos svenska barn när de är 3;0-3;7 år. Förmågan till referentiell kommunikation förefaller samvariera med språkförståelse. Inga samband mellan referentiell kommunikation och språkutveckling skattad av vårdnadshavare, syskonantal, kön och vårdnadshavarnas yrke kunde påvisas i föreliggande studie.         Av resultatet att döma, underlättas utvecklingen av referentiell kommunikation av att  förmågan att förstå att andra människors viljor och uppfattningar kan skilja sig från ens egna föreligger. Det går inte att avgöra om en god språkförståelse har underlättat för barnen vid testning av referentiell kommunikation, men resultatet antyder att det är förståelse av ToM som är den avgörande faktorn för ett högre resultat vad gäller referentiell kommunikation. Om uppgifter som speglar referentiell kommunikation skall ingå i Theory of Mind Scale bör de placeras efter uppgifterna Diverse Desire och Diverse Belief.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)