Förälder - till varje pris? En uppsats om rätten till vetskap om genetiskt ursprung för barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation

Sammanfattning: Den senaste tidens genetiska utveckling har medfört stora möjligheter att genom assisterad befruktning hjälpa naturen på traven för par som av olika anledningar inte kan få barn på naturlig väg. Man kan insemineras, ägg kan befruktas utanför kroppen och man kan använda sig av donerade ägg eller spermier. Man kan till och med hyra en livmoder. Möjligheterna ökar och fler och fler kan bli föräldrar – men till vilket pris? Assisterad befruktning innebär ett avsteg från den naturliga livsprocessen och aktualiserar svåra etiska överväganden. Hur mycket ska man få påverka att ett barn blir till? I Sverige tillåts de former av assisterad befruktning som kan anses etiskt försvarbara. En viktig del i detta, samt utgångspunkten för denna uppsats, är barnets rätt till kännedom om sitt genetiska ursprung. Denna rätt anses vara mycket viktig. Vid ägg- och spermiedonation ställs denna rätt på spel, eftersom barnet som donationen resulterar i kommer att sakna ett genetiskt band till någon av sina rättsliga föräldrar. I Sverige finns en ovillkorlig rätt till identifierande information om donatorn, för de barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation i enlighet med svensk rätt. För övriga barn tillgodoses rätten i viss mån av att faderskap i vissa fall ska fastställas för donatorn. För många av barnen, exempelvis de som kommit till utomlands genom en anonym ägg- eller spermiedonation, finns dock inga möjligheter att få vetskap om donatorn över huvud taget. Det finns vidare ett stort problem med den svenska rätten till vetskap om genetiskt ursprung – det finns inga garantier för att barnet får veta att det har kommit till genom ägg- eller spermiedonation. Det är föräldrarna som ansvarar för att deras barn får denna vetskap, när de bedömer att barnet är tillräckligt moget för att ta emot informationen. Rätten till vetskap om genetiskt ursprung är alltså i själva verket beroende av föräldrarnas vilja att berätta för barnet om dess tillkomstsätt. Undersökningar visar att många föräldrar väljer att inte berätta. I uppsatsen undersöks vidare om den svenska rätten är förenlig med den mänskliga rättigheten till vetskap om genetiskt ursprung, så som den kommer till uttryck i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Det kan konstateras att rätten till vetskap om genetiskt ursprung, för barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation, inte är absolut i någon av konventionerna. Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna grundar även en rätt för donatorer till skydd för privatlivet och information om privata förhållanden. Denna rätt äventyrar barnets rätt till vetskap om donatorn. Enligt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska de två intressena vägas mot varandra i det enskilda fallet. I Sverige får donatorns intresse av anonymitet vika för barnets intresse av vetskap om genetiskt ursprung.