Direktlastningssystemen - en studie om de uteblivna investeringarna

Sammanfattning: Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra. Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen. För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke – sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data. Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen. Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen – drivarkonceptet och bestensystemet. Dessutom presenteras teorier från akademiska artiklar som behandlar olika principer vid implementering av ny teknologi, beslutprocessen inom organisationer samt motstånd gentemot förändringar. Slutsatsen är att direktlastningssystemen inte har de teknologiska eller storleksmässiga egenskaper som efterfrågas. Detta har uppfattats som en anledning till att systemet inte har implementerats i stor utsträckning. Dock uppfattas direktlastningsmomentet som en konkret fördel, då virket inte kvarglöms, smutsas ner eller drabbas av rötskador. Dessutom upplevs en minskad dieselförbrukning vara en betydande fördel med direktlastningssystemet. Det framkom även att en framgångsrik investering av andra företag har en positiv influens på det egna företagets investeringsvilja.